Litterära begrepp

Här finns begrepp som är bra att känna till när man analyserar litteratur och argumenterande texter. Se det som ett uppslagsverk när du stöter på termer och begrepp inom skönlitteraturen och argumentationstekniken. A allegori = en fullt genomförd metafor, där hela berättelsen blir en bild och varje del i berättelsen har en verklig motsvarighet. T. ex: George Orwells Djurens gård handlar om hur djuren på en bondgård fördriver sin tyranniska husbonde och sedan driver gården i egen regi. Med tiden tar dock grisarna över och blir det nya ledarskiktet, och till slut är de lika tyranniska som någonsin husbonden var. Den här berättelsen är en allegori där varje del har en verklig historisk motsvarighet. Bondgården symboliserar Ryssland, husbonden tsaren och djuren folket. Revolten motsvarar den ryska revolutionen 1917, och grisarna är de ryska kommunisterna som till slut blev minst lika tyranniska som tsaren var. allitteration = ord som står nära varandra börjar med samma ljudallvetande berättare = en berättare som har insyn i alla skeenden och alla personers tankar alter ego = (någons) andra jag, ställföreträdare, t. ex en person i ett litterärt verk vilken fungerar som författarens språkrör antagonist = motståndare argument = det man säger för att bevisa att ens tes är korrekt B berättarperspektiv = ur vems synvinkel handlingen återges bildspråk = när diktaren skapar en konkret bild för att uttrycka något abstrakt, t.ex. en känsla biografi = bok om en verklig persons liv bunden vers = dikter som följer ett regelbundet mönster, t.ex. har en regelbunden rytm eller rimmar (ofta gammaldags) C Centrallyrik = poesi som ger ett koncentrerat, personligt uttryck för författarens tanke och känsla med bara några få rader. D den dramaturgiska modellen: anslag (presentation av personer, miljö, situation), konflikt (det uppstår problem), stegring (”spänningen stiger”), peripeti/vändpunkt (något avgörande som påverkar händelseförloppet sker), upplösning (hur det gick) dialog = repliker (det som personer säger) återgivna i texten drama / pjäs / skådespel /teaterstycke = text skriven för att uppföras på teaterscen, själva genren mera allmänt kallas dramatik = se ovan dubbeltydighet = när ord, fraser eller till och med hela berättelser kan betyda fler saker samtidigtdystopi = i litteraturen en skildring av ett inhumant, ofta totalitärt framtida samhälle E epik = berättande litteratur epilog = avslutning till roman eufemism = förskönande uttryck för något som anses fult eller tabubelagt epok = se litterär epok F fabel = benämning på handlingsgången i ett episkt eller dramatiskt verk, eller en kort sedelärande berättelse facklitteratur / faktalitteratur = litteratur som bygger på fakta, som behandlar ett vetenskapligt ämne (motsats fiktion/skönlitteratur)fiktion / skönlitteratur = texter med påhittat innehåll (fantasi), adjektiv: fiktiv G genre = texttyp H hexameter = fallande versmått med sex betonade stavelser som används bland annat i Iliaden och Odysséen. Fallande takt innebär att den betonade stavelsen kommer först och sedan två obetonade. Versmåttet användes senare under renässansen och klassicismen då man inspirerades av den antika diktningen. I inre monolog = en persons tankar skrivs ut i texten in medias res = en berättelse börjar i händelsernas centrumintrig/handling = händelserna som utspelas i texten ironi = skenbart yttryck för uppskattning som egentligen innebär kritik eller hån, man säger något positivt men menar motsatsen J jagberättare / en text som är skriven i första person / en text som är skriven i  jagform = text där en person återger händelserna enbart ur sitt eget perspektiv K karaktär = person i en skönlitterär text kenning =  är en omskrivning för något, ibland förskönande ibland avsett att ge ett eftertryck åt det som sagts så att läsare eller åhöraren lägger märke till och kommer ihåg det. Havet kan kallas "valens väg", blod = svärdets å, guld = Frejas tårar  komedi = lustspel, används både om film och dramatik komposition = textens uppbyggnad konflikt = berättelsens "problem", det intrigen kretsar kring kontext = sammanhang kontrast = motsatser speglas mot varandra koturner = en slags platåsko, del i de grekiska skådespelarnas utrustning L liknelse = en språklig bild som innehåller jämförelseordet ”som” eller ”liksom” litterär epok = litteraturhistorien brukar delas in i epoker för att det ska bli lättare att se de huvudsakliga dragen i den litterära utvecklingen. Epokindelningen fungerar bäst i den tidigare litteraturhistorien, medan den på 1900-talet blir svår att överblicka, eftersom många gamla stilar har fortsatt att existera tillsammans med de nya och det nära förflutna är svårare att överblicka. lyrik / dikter / poesi = korta texter med bildspråk i bunden eller obunden form, ofta med syfte att skapa en stämning eller beskriva ett ögonblick M metafor = språklig bild där jämförelseordet ”som” eller ”liksom” saknas miljöskildring/miljöbeskrivning = hur författarens beskriver miljön monolog = en person som talar (t. ex i dramatik), se också inre monolog motargument = argument som talar mot tesen motiv = mindre, ofta mera konkret uttryckta, teman i texten, som det finns många av och som inte kan sägas uttrycka berättelsens viktigaste tanke N narrativ = berättande, en text som framställer händelser i ett verkligt eller påhittat förlopp novell = kort skönlitterär berättelse O obunden vers / fri vers = moderna dikter som inte följer några regler eller givna mönster onkos = huvudbonad som bars av skådespelare under den grekiska antiken orkestra = scenen på den grekiska teatern P paradox = skenbart orimligt påstående som ändå innehåller en sanning, adjektiv paradoxal parallellhandling = flera skeenden pågår samtidigt, t.ex. i en roman eller film peripeti = något avgörande som påverkar händelseförloppet persongalleri = samling av karaktärer i ett litterärt verk personifikation = en språklig bild där en sak eller ett abstrakt begrepp beskrivs som levande, mänskligt personskildring/personbeskrivning = hur författaren beskriver sina karaktärer premiss = den bakomliggande förutsättning som hela argumentationen bygger på prolog = inledning till romanprosa / episka texter = berättande skönlitterära texter, d.v.s. romaner (obs! ett kapitel – flera kapitel), noveller och kortprosa(korta prosastycken)prosalyrik = korta prosastycken som ofta påminner om dikter R ramberättelse = berättelse som i sig innesluter en eller flera berättelser realistisk litteratur = litteratur som försöker beskriva verkligheten retardation = en berättelses händelseförlopp fördröjs för beskrivning av t. ex personer retorisk fråga = en fråga där svaret är givet eller talaren/skribenten själv ger det retrospektiv = tillbakablickande roman = lång prosaberättelse S satir = en berättelse som kritiserar samhället eller missförhållanden i samhället, ofta med hjälp av stilgrepp som ironi eller allegori. självbiografi = bok som författaren skriver om sitt eget liv skene = kulissen/omklädningsdelen på en antik grekisk teater slutsats = hur vi borde tänka/handla om vi godkänner argumentationen stil = textens stil kan ofta beskrivas med hjälp av begreppet stilnivå, t.ex. vardaglig (informell) eller högtidlig (formell) stilstrof = ”ihopklumpade rader” i en dikt (med tom rad före och efter) stildrag = ett språkligt ”knep” som författaren använder för att skapa en viss effekt (t.ex. någon typ av bildspråk) stående epitet = återkommande beskrivningar av t. ex personer, t .ex "snabbfotade Akilles" eller "liljearmade Hera". stödargument = ett extra argument som gör det ursprungliga argumentet starkare symbol = en bild som står för något annat, ofta något abstrakt T talspråksdrag = text där man åtminstone delvis skriver som man säger teater = hus där man uppför dramatik teatron = publikdelen av den antika teatern tema = berättelsens grundtanke, röda tråd eller bärande idé mycket allmän uttryckt, t.ex. ”utanförskap”, ”olycklig kärlek” terzin = det versmått Dante Alighieraiuppfann till sitt verk Den Gudomliga Komedien. Varje strof består av tre rader och rimmar enligt systemet abc bac tes = den tanke / det påstående som den argumenterande texten vill föra fram tidsangivelser/tidsmarkörer = ”vinkar” i texten med vilka författaren visar under vilken tidsperiod berättelsen utspelar sig tidsförlopp = den tid som förflyter under berättelsens lopp tragedi = sorgespel tredje person = en text där händelserna återges i han- och/ eller honform U upprepning = samma textrad eller ord som återkommer i en text för att skapa stilistisk effekt utomstående berättare = händelserna återges av någon som inte är med i berättelsen, någon som betraktar skeendet utifrån utopi = litterär genre som beskriver en idealstat V vaga ord = ord som saknar en klart definierad betydelse (t.ex. ”bra”)versrad = en rad i en dikt vändpunkt = se peripeti värdeladdade ord = ord som klingar negativt eller positivt Ö övertalningsknep = t.ex., avvikelse från ämnet, auktoritetstro, personangrepp, generalisering